Allt om feber

PDF Skriv ut E-post
Senast uppdaterad ( 2012-06-18 )

Alla vi småbarnsföräldrar vet hur jobbigt det är när barnen blir sjuka. Då kan det vara tryggt att kunna mer om feber. Vad beror den på och vad ska man göra?  

Barn med feber

Feber är när kroppens temperatur är 38 grader eller högre. Det är mycket vanligt att infektioner ger feber hos barn. Små barn får dessutom ofta högre feber än vuxna.

Barn under sex månader

Små barn har svårt att reglera kroppens temperatur eftersom deras temperaturcentrum i hjärnan inte är fullt utvecklat. Det betyder att deras kroppstemperatur snabbt kan svänga både upp och ned. De påverkas dessutom lättare av omgivningens temperatur. Därför är det viktigt att små barn är rätt klädda och inte vistas i för varma eller för kalla miljöer. Om barn under sex månader har feber ska man kontakta en läkare. Ge inte barnet febernedsättande medel utan att ha talat med en läkare först, eftersom medicinen kan dölja andra symptom. Barn under tre månader kan ha en infektion utan att få feber. Därför ska man låta en läkare undersöka barnet om det:

  • inte äter som det brukar
  • verkar trött eller slött
  • inte beter sig som vanligt.

Barn över sex månader

Det är i regel ingen fara om temperaturen stiger uppåt 40 grader så länge barnet är intresserat av att leka, är piggt, dricker bra och har en normal hudfärg. Det är inte, i första hand, temperaturen som är intressant utan barnets allmäntillstånd.

Varför får vi feber?

Feber är ett tecken på att kroppens försvar mot infektioner fungerar. Det finns två huvudtyper av infektioner. Den ena orsakas av virus och den andra av bakterier. Hjärnans hypothalamus reglerar vår kroppstemperatur som normalt ligger mellan 36,0 och 37,8 grader. Det är vid den temperaturen som kroppen fungerar bäst. När vi drabbas av en infektion svarar kroppen med att skicka ut vita blodceller för att oskadliggöra viruset eller bakterierna. De vita blodcellerna kan också skicka ut signalämnen som får hjärnan att höja kroppstemperaturen eftersom den förhöjda temperaturen försvagar angriparna - dessutom kan kroppen producera vita blodceller snabbare vid en högre temperatur. Febern gör att kroppen effektivare kan bekämpa angriparna.

Vad ska man göra?

Ge barnet mycket att dricka eftersom vätskebehovet ökar när kroppen svettas och förbränner mer energi än vanligt. Ge lite vätska i taget men ofta. Ta inte febernedsättande medel i onödan. Om inte febern lagt sig eller ökar kan febernedsättande medel med paracetamol ges. Dosera noggrant enligt anvisningen på förpackningen. Dosera noggrant enligt anvisningen på förpackningen. Dosera hellre efter barnets vikt än efter barnets ålder. Ge däremot aldrig små barn febernedsättande medel som innehåller acetylsalicylsyra, som t ex Magnecyl, Bamyl och Treo, om inte läkare har ordinerat det. Om barnet i övrigt mår bra och dricker väl kan man vänta tills febern går ned av sig själv.

Vad gör jag när barnet inte äter?

De allra flesta barn tappar aptiten när de är sjuka. I regel gör det inget om barnet äter dåligt i några dagar men det är viktigt att det dricker mycket. Försök ge mindre portioner men oftare och ge mat som du vet att barnet tycker om. Till och med saft, glass och kakor som annars inte är så lämpliga livsmedel kan vara ett sätt att ge barnet vätska och energi när det inte vill äta något annat.

För små barn kan det vara nödvändigt att ge vätskeersättning. Det finns att köpa på apoteket. Fördelen med dem är sammansättningen av salt och socker. Saltet är viktigt på grund av den stora vätskeförlusten och sockret är viktigt för att öka upptagningen av vätska från tarmen. Om barnet inte vill dricka ur nappflaskan, mata det med en sked. En isglass kan också vara ett bra alternativ. Om barnet ammas behöver du inte ge någon extra dryck men amma oftare.

Andra orsaker till förhöjd temperatur

Det finns andra orsaker till förhöjd kroppstemperaturän än feber. Barn kan bli överhettade i mycket varmt väder eller av att barnet har för varma kläder på sig. Kroppstemperaturen kan också stiga om barnet leker vilt och häftigt. Den förhöjda temperaturen ska sjunka inom cirka 30 minuter om orsaken åtgärdas eller barnet slutar att leka.

Variationer över dygnet

Kroppstemperaturen varierar över dygnet. Den är som lägst på natten och som högst på eftermiddagen.

Att mäta temperaturen

Den mest exakta temperaturmätningen görs med en rektaltermometer i barnets ändtarm. Använd en digital termometer som snabbt visar resultatet av mätningen. Moderna termometrar ger en korrekt avläsning inom 30 sekunder. Smörj spetsen med lite vaselin och för in den 1½-2 cm i barnets ändtarm. Rengör termometern med tvål och vatten efteråt. Den finns också tunna små plastpåsar att trä över termometern. Dessa slänger man efter användandet.

När ska man kontakta sjukvården?

Ta kontakt med sjukvården om barnet har:

  • haft feber mer än tre hela dygn
  • feber och är under sex månader gammalt
  • feber och ont i örat
  • feber och ont i halsen.

När ska man söka akutvård?

Sök akutvård om barnet har feber och:

  • rejält ont i huvudet eller är stelt i nacken
  • rejält ont i magen
  • är slött, medtaget eller dricker dåligt
  • kräks mycket
  • kraftiga diarréer
  • svårt att andas eller blir blått om läpparna
  • andas snabbt och stötvis
  • kramper
  • kraftig ledvärk
  • om pojken har ont i pungen
  • blir sämre och sämre
  • smärta när det kissar
  • hallucinationer
  • febern inte går ned med febernedsättande medel.

 

 

 

Artikeln är granskad och godkänd av:
Birgitta Klang, leg. barnsjuksköterska